Här kommer mer om Kroppsspråket och nu tänkte jag gå in på några av de olika delarna och hur du kan hantera dem.
Hållningen en del av ditt kroppsspråk
Om vi börjar med hållningen så har den stor betydelse för hur andra uppfattar dig. Men den kan också ha stor betydelse för hur du själv mår
och hur du uppfattar dig själv. Sjunker du ihop som en hösäck med kutig rygg, hängande huvud och inåtpekande fötter, signalerar du inte bara osäkerhet utan också deppighet.
Min kollega brukar låta folk gå omkring i rummet med ”dålig hållning” samtidigt som hon ber dem se glada ut och känna sig glada. Det är jättesvårt. Samma sak är det tvärtom. Ifall du rätar på ryggen, skjuter bak axlarna och visar det vi kallar ”glada punkten” , drar in hakan lite och låter dig lyftas i håret och blir så att säga rätt stapplad, kota för kota. Då är det jättesvårt att vara deppig.
En hållning kan signalera trygghet, osäkerhet, utmaning, nonchalans eller överlägsenhet. Bestäm dig för vad du vill signalera i olika sammanhang och öva framför spegeln.
Ansiktsuttrycket – en av de viktigaste delarna av kroppsspråket
Så kommer vi till ansiktsuttryck eller mimiken. Intressant är att dessa används exakt likadant av alla människor oberoende av om de är födda i Borneos djungel eller i Gärsnäs på Österlen. Vi signalerar känslor som glädje, sorg, ilska, rädsla, avsky eller förvåning genom att använda samma muskler runt ögon och mun och genom att använda våra ögonbryn. Att signalera känslor tycks vara ögonbrynens huvudsakliga funktion utöver att hindra svett från att rinna ner i ögonen.
Man kan säga att ansiktet och ögonen utgör själens spegel. Med hjälp av ett 40-tal ansiktsmuskler kan vi få fram över 5 000 uttryck:
Ibland klagar folk på att ingen kommer fram och pratar med dem på fester eller att ingen sätter sig bredvid dem på tåget eller att de inte blir uppbjudna på dans. Då brukar jag be dem ta reda på vad de signalerar med tex ansiktsuttryck och ögon. De flesta människor gillar inte att bli avvisade. Av den anledningen tar man helst kontakt med personer som signalerar öppenhet och bjuder in till kommunikation. Vilket man tex gör genom ögonkontakt och ett leende.
Det är en grundläggande förmåga hos oss att snabbt identifiera andra människor och förstå vilka känslor de förmedlar. Vi kan blixtsnabbt urskilja och prioritera hot redan på en omedveten nivå. Detta tror man har haft ett stort överlevnadsvärde genom evolutionen. Forskningen har exempelvis vis
at att när försökspersoner fått se bilder på ansikten helt kort. Så snabbt att de inte hunnit bli medvetna om att de sett dem, har de ändå uppfattat bilderna av hotfulla och arga ansikten, men inte av de positiva.
Så har du nedåtpekande mungipor och ögonbrynen ihopdragna till ett V så uppfattas du som någon man ska undvika. Mer om kroppspråket och främst mimik kan du läsa i ”The face of wrath: How facial emotion captures visual attention” en avhandling av Daniel Lundqqvist, Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Ansiktsuttrycken smittar oerhört snabbt mellan människor och det sker utan att vi blir medvetna om det, säger Per Andréasson, som doktorerat vid Uppsala universitet med en avhandling om just ansiktsuttryck.
Men våra ansiktsuttryck sänder inte bara ut information till andra om hur vi känner oss. De fungerar också som en kommunikationskanal inom oss som individer. Från de specifika ansiktsmuskler som spänns vid olika uttryck, skickas impulser till hjärnans känslocentrum, som i sin tur förstärker eller försvagar våra känslomässiga reaktioner. Enligt denna teori – ”Facial feedback”-teorin – kan alltså ett stort leende höja en redan glad känsla, medan ett återhållet kan sänka den.
Den här kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor beskrevs redan av Darwin i slutet av 1800-talet, men har därefter testats av en rad forskare. I ett av Per Andréassons experiment uppmanades försökspersonerna att aktivt dra upp mungiporna för att aktivera de muskler som används när man ler. Sedan ombads de att aktivt dra ner ögonbrynen och därigenom aktivera de muskler som används för att uttrycka ilska.
När försökspersonerna fick se korta humoristiska filmer samtidigt som de manipulerade fram de olika ansiktsuttrycken. Då visade det sig att filmerna upplevdes som roligare med ett glatt uttryck än med ett argt.
– Genom att manipulera specifika ansiktsmuskler, kunde man alltså påverka försökspersonernas känslor och det gällde både personer med hög och låg emotionell empati, konstaterar Per Andréasson.
Inom så kallad skratterapi eller skrattyoga utnyttjas kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor. Genom att ”skratta utan anledning” försöker man simulera skratt och på så sätt framkalla samma goda hälsoeffekter som dokumenterats vid äkta skratt. Jag har själv provat skrattyoga och det är otroligt att skratt kan smitta av sig så lätt. Man får garanterat träningsvärk i magen efter ett sådant pass och känner sig glad utan anledning.
Mer om kroppsspråket följer i kommande bloggar